lördag 25 februari 2012

Lördag morgon

‎05:20 (efter en natt där Isis sovit oroligt och vaknat ett par gånger helt hysterisk):
Tiffany: -Pappa ska vi upp och dricka the med honung i?
Jag: -Ja, jag lovade dig det igår ju. Jag trodde dock inte att du skulle vakna så HÄR tidigt.
Min hjärna: -Du har lovat, det är bara att gå upp hur trött du än är.
Min kropp: -GALNING!!! Kudden är SÅÅÅÅ bekväm!!
Mitt hjärta: -Har man lovat sina barn något så har man och de är viktigast i världen!!
Min hjärna: Jag håller med!!
05:25
Tiffany: Är du trött pappa??
Jag: Ja, det är jättetidigt och hela världen sover.
05:30 på ovanvåningen
Jag: Mikael, Joakim... Är ni uppe redan.??
Mikael och Joakim (samtidigt): Ja, men vi har bara varit uppe en halvtimme eller nåt och spelat.
Tiffany: Sa du inte att hela världen sover?
Jag: Jo, nu gör vi the.

Hihi... alla dessa frågor. =)

måndag 20 februari 2012

Ambulans, öroninflammation och bakning

Japp, det är sant. Jag har åkt på öroninflamation. Så idag har jag minsann varit hos doktorn. Inte fullt så dramatiskt som det var här igår
Igårkväll när jag kom hem från jobbet så lyckades Isis peta upp (vad vi trodde var) en pärla i näsan som fastnat.
Vi ringde sjukvårdsupplysningen och de skickade en AMBULANS!! Så det var bara att byta från pyjamas till vanliga kläder på henne. Jag gick ut för att möta upp ambulansen som tog lååååång tid för att komma fram. Jag fick sen höra att de kört från Helsingborg.
De tog sina stora väskor och gick in till oss, vände sen i dörren och tog med sig Emma och Isis.
Det hela gick bra och doktorn fick ut inte bara en utan TVÅ pärlor.
Syrrans kille var sen snäll och körde dom hem igen.
För en stund sen hittade Isis och Freja återigen på hyss. Denna gången skulle de baka tyckte de. Resultatet ser ni här. ;)

fredag 17 februari 2012

Äntligen friska...

...ja nästan iallafall.

Svärföräldrarna är på besök och är snälla nog att passa barnen i helgen då både jag och Emma jobbar.

Imorse när jag skulle iväg med tåget bliev det lite stressigt. Först hittade jag inte mitt pendlarkort så jag kunde inte åka med svärfar när han lämnade Emma på jobbet. När de åkt så hittade jag det i vårt sovrum där småtöserna varit och härjat igår. Svärfar var då snäll och körde mig ner till stationen ändå. Tackar man för.

Anledningen att jag åker så tidigt är att mitt pendlarkort behöver förnyas så jag ska ner och göra det nu.

Hur som helst, när jag kommer till stationen så funkar ej biljettautomaten. Typiskt. Det var iallafall en schysst tågvärd som hade överseende med detta och bjöd på resan.

Det tackar man med för.

Nu är tåget framme här.

Ps
Det är alltid bra att starta dagen med frukost, det viktigaste målet på dagen. Ds


måndag 13 februari 2012

Sjuka barn

Idag blev det till att ta vård av barn.

Isis har varit dålig nu ett par dagar och igår blev det värre. Hon hostar och det rinner från ögonen och så har hon feber stackarn. Det blev en lång natt innan hon till slut kom till ro.

När Isis väl kommit till ro så vaknade Freja och var jätteledsen. Jag gick in och bytte på henne och hon bara skakade och berättade att det var kallt. När jag bytt på henne så ville hon gå själv till sängen igen men hon skakade så mycket att hon knappt kunde stå upp och hålla balansen så jag fick bära henne bort. Hon hade ganska hög feber inatt så jag förstår att hon frös. Kanske inte så konstigt att hon också blev sjuk nu. De tar ju nappen från varandra, bjuder varandra på dricka från sina glas mm.

Hoppas bara att febern lägger sig snart. De har sovit en bra stund var här under dagen.

Nä, nu ut i köket och fortsätta med maten. Blir makaroner och köttfärssås idag. Lätt att få i sig.

fredag 10 februari 2012

Ja, vad händer egentligen??

Det har varit ett långt uppehåll här nu. Jag kommer ej skriva ner allt som hänt här emellan. Det har varit som en berg och dalbana. Bra saker har blandats med dåliga.

Hur som helst så har jag alla mina döttrar hemma hela helgen. Underbart minst sagt.

Emma berättade om föreläsningen hon hade varit på och det var väldigt intressant att höra. Hon som föreläste pratade bland annat om alla mentala spärrar vi har när vi är vuxna och hur det faktiskt begränsar oss. En väldigt intressant tanke.

Hur skall vi kunna förändra den värld vi lever i om vi bara ser hinder och begränsningar? Man kanske mår bra av att vara lite barnslig ibland och behålla sitt barnasinne.... Barnasinne.... Ja det är kanske just DET man behöver här i världen. Sinnet från ett barn har ju ej de begränsningar som vi lär oss av vår omgivning när vi växer upp.

Jag delar med mig av en musikvideo... kanske en av de bästa budskapen någonsin. Den handlar om att gå sin egen väg och testa nåt nytt.



Nu är det dags för kvällsmat. På återseende.

fredag 16 december 2011

ADD

Jag har tänkt ofta den senaste tiden om dom som har problem psykiskt. Det är inte alltid så att när vi träffar folk som inte uppför sig "normalt" nödvändigtvis är elaka eller dumma. Det finns många dolda sjukdommar som gör att man helt enkelt ej följer "normen" för hur man ska bete sig emotionellt.

En av dessa många sjukdomar är ADD, Attention Deficit Disorder.

Vanliga symptom för ADD är:

  • Ofta lättdistraherad av yttre stimuli
  • Ofta svårt att följa instruktioner från andra
  • Svårt att bibehålla uppmärksamhet
  • Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs
  • Tendens att tappa bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter
  • Svårt att organisera målinriktade aktiviteter
  • Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan

Med andra ord så kan de saker som nämns ovan uppfattas nonchalant eller elakt av de som umgås eller lever med en person som har ADD.

Man får sig en funderare när man läser på om sjukdomen. Kanske är det så att man dömer folk utan att veta hela sanningen. Vem är det då som helt plötsligt är elak?

Det jag försöker säga att man kanske ej ska dra förhastade slutsatser.

Medans jag satt och funderade på just detta så hörde jag en fantastisk låt på datorn. Sail med Awolnation.


Sail - Awolnation:

This is how I show my love
I made it in my mind because
I blame it on my A.D.D. baby

This is how an angel cries
I blame it on my own sick pride
Blame it on my A.D.D. baby

Sail!
Sail!
Sail!
Sail!
Sail!

Maybe I should cry for help
Maybe I should kill myself
Blame it on my A.D.D. baby

Maybe I'm a different breed
Maybe I'm not listening
So blame it on my A.D.D. baby

Sail!
Sail!
Sail!
Sail!
Sail!

La la la la la la oh!

La la la la la la oh!

Sail!
Sail!
Sail!
Sail!
Sail!

Sail with me into the dark
Sail!
Sail with me into the dark
Sail!
Sail with me into the dark
Sail!
Sail with me, sail with me
Sail!

onsdag 14 december 2011

Buss 520

Ja vad säger man. Kom på imorse att jag glömt att kolla de nya buss/tågtiderna. Chansade lite och tog tåget. När jag kommer till Åstorp där jag chansade på att byta idag så missade jag bussen där eftersom tåget var försenat.

Jag väntar då på bussen efter som då till och med var lite tidig. Vi hann inte ifrån åstorp innan bussen la av. Så nu sitter vi här och motorn startar inte. Ja, vad ska man säga? Chauffören ringer nu till nån serviceperson så får vi se vad som händer.

I övrigt så rullar saker och ting på för fullt. Julkaoset är igång och det går bra på jobb nu. Riktigt kul att gå till jobbet. Vi är ett riktigt bra gäng på avdelningen och alla är riktigt duktiga.

Oj, nu startade motorn här. Jag kommer kanske i tid till jobbet. :)

Vilket tråkigt väder vi har förresten. Snöblandat regn, kallt och blåsigt. Usch.