ADD

Jag har tänkt ofta den senaste tiden om dom som har problem psykiskt. Det är inte alltid så att när vi träffar folk som inte uppför sig "normalt" nödvändigtvis är elaka eller dumma. Det finns många dolda sjukdommar som gör att man helt enkelt ej följer "normen" för hur man ska bete sig emotionellt.

En av dessa många sjukdomar är ADD, Attention Deficit Disorder.

Vanliga symptom för ADD är:

• Ofta lättdistraherad av yttre stimuli
• Ofta svårt att följa instruktioner från andra
• Svårt att bibehålla uppmärksamhet
• Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs
• Tendens att tappa bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter
• Svårt att organisera målinriktade aktiviteter
• Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan

Med andra ord så kan de saker som nämns ovan uppfattas nonchalant eller elakt av de som umgås eller lever med en person som har ADD.

Man får sig en funderare när man läser på om sjukdomen. Kanske är det så att man dömer folk utan att veta hela sanningen. Vem är det då som helt plötsligt är elak?

Det jag försöker säga att man kanske ej ska dra förhastade slutsatser.

Medans jag satt och funderade på just detta så hörde jag en fantastisk låt på datorn. Sail med Awolnation.

Sail - Awolnation:

This is how I show my love

I made it in my mind because

I blame it on my A.D.D. baby

This is how an angel cries

I blame it on my own sick pride

Blame it on my A.D.D. baby

Sail!

Sail!

Sail!

Sail!

Sail!

Maybe I should cry for help

Maybe I should kill myself

Blame it on my A.D.D. baby

Maybe I'm a different breed

Maybe I'm not listening

So blame it on my A.D.D. baby

Sail!

Sail!

Sail!

Sail!

Sail!

La la la la la la oh!

La la la la la la oh!

Sail!

Sail!

Sail!

Sail!

Sail!

Sail with me into the dark

Sail!

Sail with me into the dark

Sail!

Sail with me into the dark

Sail!

Sail with me, sail with me

Sail!

Buss 520

Ja vad säger man. Kom på imorse att jag glömt att kolla de nya buss/tågtiderna. Chansade lite och tog tåget. När jag kommer till Åstorp där jag chansade på att byta idag så missade jag bussen där eftersom tåget var försenat.

Jag väntar då på bussen efter som då till och med var lite tidig. Vi hann inte ifrån åstorp innan bussen la av. Så nu sitter vi här och motorn startar inte. Ja, vad ska man säga? Chauffören ringer nu till nån serviceperson så får vi se vad som händer.

I övrigt så rullar saker och ting på för fullt. Julkaoset är igång och det går bra på jobb nu. Riktigt kul att gå till jobbet. Vi är ett riktigt bra gäng på avdelningen och alla är riktigt duktiga.

Oj, nu startade motorn här. Jag kommer kanske i tid till jobbet. :)

Vilket tråkigt väder vi har förresten. Snöblandat regn, kallt och blåsigt. Usch.

Ledig och tidig morgon

Idag jobbar Emma och jag är hemma med de små. Vaknade efter aldeles för få timmars sömn av att mitt larm ringde. Jag hade såklart glömt av att det var aktivt.

Nu är man iallafall uppe, barnen är klädda, har ätit frukost och nu är det bara ytterkläder och skor kvar. :)

Freja ville bestämt plocka undan våra glas och stoppa in dom i diskmaskinen. Den är ganska spännande tycker hon. Sen hjälpte hon mig att plocka undan smör och pålägg.

Sen sa hon: "Sååå, sitta här på stooolen." Så hoppade hon upp på stolen vid datorn och väntade. Jag loggade in på datorn för att se vad hon skulle göra sen. Då tar hon musen och klickar på Facebook och sen sitter hon och scrollar nedåt på sidan med hjulet på musen och kommenterar alla bilder hon ser. :)

Vad dom kan dom små.

Nä dax att gå med barnen till skolan.

Nattsömn..

Klockan tre-halv fyra natten till igår väcktes vi av att det lät från Isis och Frejas rum. Emma gick upp för att se vad som hände. Då var tydligen Isis och Freja uppe och hade dragit ner sängkläder och madrasserna på golvet. De ville tydligen inte somna om. Lite senare på förmiddagen så fick jag ett sms att de gått och lagt sig för att sova.

De är för härliga.

Ikväll så kom Isis in i vardagsrummet. Hon smiter förbi mig när jag säger att hon ska gå in och lägga sig igen. Sen kryper hon upp i soffan med en kudde och bäddar ner sig med en filt. Hon är ju bara för go. Nu har hon precis gått och lagt sig igen och det ska jag med göra. Blir tidigt imorgonbitti. Emma ska jobba så jag får lämna barnen på skolan.

Det springer ju runt en äckelgubbe i byn så man har ju inget val.

nä sängen kallar.

SE VIDEON.....

...Läs texten om du orkar.

Mobbingen kryper allt längre ner i åldrarna.

Den systematiska utfrysningen börjar redan i förskolan idag om inte ännu tidigare. Jag hör historier på skolan när jag lämnar barnen. Det är råa saker.

Det finns barn som inte vågar gå från klassrummet till matan utan att deras lärare följer dem, för att de är rädda att de ska få stryk. Detta är sjukt.

Jag fick höra för inte så länge sen av en pojke som var rädd för att gå till skolan med en viss typ av byxor för att han var rädd att han skulle se tjock ut. Det som gjorde honom extra orolig var att han trodde på allvar att någon skulle ge honom stryk eller till och med bryta en arm på honom. Det hör till saken att den här killen är allt annat än tjock. Ändå var han livrädd. Han går alltså bara i förskolan och lever med denna rädsla. Vart är samhället på väg?

Skolan har idag allt för få resurser för att kunna få bukt på problemet. De tar den lätta (och kanske den enda) utvägen med de resurser de har. Det innebär att man tar offret och "låter de" vara inomhus så att inga andra ska kunna göra dom illa. Dvs att offret känner sig bestraffad istället för förövaren eller förövarna. Detta gör det ännu värre för de utsatta och mobbarna får ytterligare en anledning att mobbas.

Ska vi verkligen ha det så här? Är det något vi skall acceptera? Är det så här våra barn skall få växa upp??

Ta dig några minuter att se videon nedan och försök att tänka er in i hans situation. Dela gärna vidare videon och budskapet: Mer resurser till skolorna. KOMMENTERA gärna detta inlägg. Det går bra att kommentera anonymt om man vill.

Kvällsmat för ett helt fotbollslag ;)

Ja, hos oss blir det storkok kan man säga.

Så här kan det se ut en kväll när Emma jobbar och jag fixar kvällsmat.

 Två dunkar skånsk mjölk, två paket mannagryn och en bamsegryta

Kvällsmaten är redo. Ordning och reda ;)

Och mjölk måste man ju ha till. Det går några liter om dagen

Oj vilket hopp...

...det blev nu helt plötsligt.

Jag ber om ursäkt till alla mina läsare speciellt mina läsare från tyskland, ryssland och usa som verkar orka med besväret att översätta min blogg. =)

Det har hänt mycket sen sist. Isis och Freja har börjat att pott-träna lite smått. De tycker att det är ganska kul även om det inte går så fort framåt. Däremot så envisas Isis med att hon inte vill ha blöja på sig så det känns som om att det går åt rätt håll.

I tisdags så var det året dax för läkaren för Emma. De kollade med ultraljud och de kunde inte se nåt på livmodern, äggstockar mm. De hittade däremot nåt annat som de inte var säkra på vad det var. Så nu blir det ett nytt ultraljud nästa vecka och sökandet går vidare. Underligt att vi kommer in med ett fel och när vi går därifrån så finns det två. Man blir ju inte klokare av resultatet precis.

På vägen hem så stannade vi till på McDonalds. Småtjejerna verkade uppskatta det.

Glassen verkade godast =)

På väg hem från McDonalds så möttes vi av denna synen. Han kom backandes på påfarten. Man ser även backlamporna på bilden. Vilken dåre. Underligt att det händer olyckor?

Trafikdåre

När Emma hämtat Julia och Leo så berättade hon något hemskt. Det har tydligen varit nån äckelgubbe som försökt att lura med sig ett barn hem med varm chocklad i förra veckan när barnet var på väg till skolan. Det visar sig då att tydligen så i tisdags var det dax igen. Då hade det "hoppat fram" en äckelgubbe som stått och gömt sig bakom ett träd. Han hade lockat två barn med godis men de hade menat på att de hade godis hemma. Då menade han på att han hade mer godis hemma än dom och att de kunde få godis redan nu. Då hade han tydligen tagit tag i grabbens hand. Tack och lov slet sig grabben loss och de sprang båda allt vad de kunde mot skolan. Han sprang tydligen efter en bit men hade tydligen inte orkat springa så långt. Jag är så stolt över barnen. Att de tackade nej till godiset som kanske lockat annars OCH att de höll ihop och tog hand om varandra. 

För nån dag sen när jag skulle lämna barnen på dagis så träffade vi spindeln Hugos bror Huggo. Isis och Freja tyckte att den var jättehäftig. 

Huggo på äventyr =)

Det är mysigt nu när det är mörkt på morgonen. När man lämnar Isis och Freja så är det ju fortfarande mörkt som natten. 

 Isis och Freja på väg till dagis

 Isis vill inte riktigt vara med på bild

Målade naglar hade de visst fått på dagis i veckan =)

Isis och Freja är förresten helt tokiga i Emil i Lönnebergafilmerna. Jag börjar dock misstänka att de lär sig lite väl mycket hyss av Emil. Emma julbakade lite för nån dag sen och under ett kort ögonblick så smög busungarna ut i köket och efter nån minut så såg det ut så här:

Freja, Isis och en stor burk russin. 

De har en sån fantasi nu när de leker. De "pratar i telefon" ganska mycket nu. De "ringer" ofta till sina mor- och farföräldrar. 

"Freja i lådan" pratar i telefon

Igår hämtade jag mina stora barn. Så nu har vi sju barn hemma och det är full fart. Igår blev det lite fredagsmys med chips för de fem äldsta. Isis och Freja var trötta och ville sova. Emma var iväg på tjejkväll, det gick dock bra med läggningen ändå. Alla barnen var i säng halv nio =)

Idag så gick vi ner hela gänget till affären för att köpa lördagsgodis. Här kommer lite blandade bilder från dagen:

 Frukost

 Spring i benen

 på väg till affären

 nästan hela familjen på bild

 Leo försöker att få Freja och Isis att stå i ledet

 Barnen leker zombies

 Isis spexar med Freja...

...NU får det räcka tycker Freja 

 Införskaffande av lördagsgodis...

...en viktig aktivitet som kräver teamwork. =)

På tal om något helt annat så har min bil äntligen så har äntligen min bil gått igenom ombesiktningen. =))

Nä, nu blir det snart middag. 

Ha det bra så länge.

Jul jul jul...

Ja, nu börjar det nalkas jul minsann. Emma har julpyntat lite i fönstrena hemma och på jobbet ljuder julmusik ur högtalarna.

Julshoppingen har kommit igång lite smått med börjar man märka. Snart är det löningen innan jul och då kommer det nog (som vanligt) vara helt hysteriskt med kunder i butiken. Härligt med lite fart på jobb.

Det som satte pricken över i:et med julen idag (är iof inget I i julen) var nog ändå Ikeas julbord. ETT STORT TACK till Alex för det. :) Mycket trevlig lunch.

Nu sitter jag på tåget på väg hem minsann. Skönt att få komma hem i värmen.

Småtjejerna hade iallafall inte sovit på dagis idag så de somnade visst redan vid 18-tiden och då var de tydligen jättetrötta och gnälliga. Härliga små busfrö.

På väg hem

Lång dag på jobbet idag.... Som vanligt alltså.

Är på väg hem nu. Har tur som har snälla arbetskamrater som släpper mig i Bjuv så jag han med tåget. Tjänar ju en timme på det.

Såg en intressant skylt på perrongen. :)

Småtjejerna är visst fortfarande vakna där hemma. De hade visst sovit på dagis idag trots att vi sagt att de inte får det. Idag gör det MIG inget för då hinner jag kanske säga gonatt till dom.

Ny vecka..

Nya utmaningar.

Idag när jag skulle iväg så frågade jag Isis (som tvunget ville att jag skulle bära henne) om hon var så kramig att jag var tvungen att bära henne. Till svar fick jag ett sött: Jaaaaaaa....

De är så härliga. Och de pratar heeeela tiden nu nästan. Det kommer många nya ord i en rasande takt. Det är så kul när de sitter och diskuterar med en.

Hur som helst så är barnen nu lämnade på förskolan/fritids och jag väntar på bussen vid stationen.

En intressant syn som jag möttes av var att cykelparkeringen var delvis avstängd pga att den skall asfalteras. Det underliga är att det var fullt av cyklar kvar där. Se bilder nedan.

Hur som helst så har det varit en riktigt bra helg. Jag fick dessutom både putsat fönster och städat i min "pysselhörna".

Nu kommer bussen. Hej så länge 

Farfar

Isis, Freja och deras farfar ritar och pratar en massa. Töserna tycker att det är jättekul att träffa farmor och farfar.

Lördag

Idag blir det en runda till mina föräldrar.

Emma ska på bio med två av grabbarna. Vi hade fribiljetter som var på väg att gå ut så det är perfekt.

Nu ska jag ner och lämna bilen till Emma så hon kommer hit i vettig tid efter bion.

Hej så länge.

Blev visst ett uppehåll

Ja, i bloggen alltså.

Det märks att julen närmar sig med stormsteg. Det är stressigt på jobb och man är trött när man kommer hem.

Idag har vi bara tagit det lugnt. Både jag och Emma är lediga idag. Skönt att vara lediga samtidigt ibland.

Idag blev det köttfärssås och makaroner. Mycket uppskattat av barnen. Isis och Freja åt tre portioner var.

Nu blir det fredagsmys med lite Idoltittande.

Fruktstund.

Kör en liten fruktstund med tvillingtöserna. Bra med lite vitaminer på vintern. Och tjejerna gillar det.

Snart ska vi iväg och hämta Julia och Leo på skolan. Emma jobbar så det fick bli vi som hämtar idag. Töserna börjar bli stora nu och vägrar vagnen. Så man får gå i god tid så man kommer i tid. Nu bor vi iof väldigt nära skolan så det tar inte så lång tid att gå.

Dax att klä barnen med overall. Kallt ute idag.

Ledigt

Idag har vi det tagit det lugn. Jag fick minsann sovmorgon och blev till slut väckt av två små töser och min underbara Emma.

Vi åt en mysig frukost med kokta ägg. Isis och Freja är väldigt glada för kokta ägg.

I eftermiddags gick vi iväg och hämtade Julia och Leo på skolan.

Emma jobbar kväll så jag fick fixa mat till barnen.

Det fick bli kycklingwok med ris. Mycket uppskattat av barnen.

Nu sitter barnen och tittar på Emil i Lönneberga. Hellre det än allt trams som sänds på Cartoon network.

Nu ska jag minnsann ringa och prata med mina stora barn.

Hej så länge

Fars dag..

Idag har det varit en kanonbra dag. Jag fick post i fredags av mina tre äldsta barn. De hade skrivit ett fint brev och skickat med en present. Det var en smörkniv.

På tåget på väg hem från jobbet idag så pratade jag med dom i telefon. Tiffany berättade att hon hade märkt att jag inte hade nån smörkniv i trä här hemma och gjorde då en i träslöjden åt mig.

De är så påhittiga. När jag kom hem så hade Emma och de Isis och Freja dukat fram lite fika och överraskade mig.

De hade gjort en fin OCH god tårta. Freja var nogrann med att påpeka att där fanns GOOOOOOOODIS på tårtan.

Jag kan med andra ord inte klaga på nåt. Jag är otroligt lyckligt lottad att jag har så underbara och fina barn.

Barn är livet.... Så är det bara.

Nä, nu väntar sängen efter en lång dag.

Jag har världens bästa sambo...

Idag fick jag med mig luch som Emma fixat till mig.

Hemmagjord köttfärslimpa, kokt potatis, brunsås. Till detta så fick jag hemmagjord inlagd gurka en blandni g av rivna morötter och äpplen. Fantastiskt gott. :)

En timme tidig...

Ja, så tidigt är jag på jobbet idag. Dock ingen annan här och minusgrader ute. Så det fick bli en extra frukost på Ikea för en tia så man kan hålla värmen.

Jobbedax

Sitter på tåget på väg till jobbet.
På stationen i byn får man se hur det kan se ur efter en fredagkväll i Perstorp. Tragiskt att det måste vandaliseras.

Skit också...

Missade bussen med EN ynka minut.

Jag chansar på att hinna med bussen ner till stan för att byta till tåget där istället. Inser att bussen verkar vara tidig och det ser ut som om jag ska hinna med mitt tåg. Kommer ner på perrongen och ser tåget rulla iväg.

Så nu har jag spenderat nästan en timme på Knutpunkten i Helsingborg helt ofrivilligt.

Så där får man för att man åker kollektivt.

Kvällsmat kan vara skoj...

Ikväll så fick barnen mackor till kvällsmat och inte vilka mackor som helst utan.... Homermackor!! :)

Imorgon är det dax att jobba igen och så även resten av helgen.

Nu en dusch och så på med morgonrocken och varva ner framför tvn.

Bruna bönor

Ja Freja uppskattade bruna bönor. Kom på henne i köket med en sked i handen. :)

Nu så...

Har övergett min blogg på blogg.se

De vägrar att ordna så man kan blogga från sin Androidlur.

Så nu går det iallafall att uppdatera från mobilen. Fantastiskt.

Dubbelt firande igår...

Ja igår så firade jag och Emma dubbelt upp.

Det var min och Emmas 4-årsdag.

Dessutom ringde läkaren och berättade att det EJ är en tumör. Ni anar inte hur lättande det kändes att höra.

Och till min älskade underbara Emma. Jag älskar dig!! Tack för dessa undebara 4 år.

Kan ej sova...

Ingen ro i kroppen. Under morgonen kommer doktorn ringa och lämna nån
typ av besked. Så mycket tankar nu att jag inte kan sova...

Håller tummarna.

Fortfarande utan svar...

CTn är avklarad och nu väntar vi på ett svar. Svaret kunde dröja nån vecka sa dom. Olidligt långt anser jag.

Jag pratade nyss med mina stora barn över telefonen. Jobbigt att hålla humöret uppe och ändå försöka förklara varför vår helg tilsammans blev inställd. De är dock väldigt förstående mina underbara barn. Jag försökte förklara att Emma hade ont i magen och att doktorn hade undersökt henne och tagit lite prover men inte visste vad det var.

Just nu känner att jag inte har nån energi över till nåt.

Skriver nog mer sen..

Sjukhuset...

Sitter i väntrummet nu. Emma är inne på CT-röntgen. Jag hoppas att det går bra.

Denna väntan och att vara helt ovetande tar på psyket. Jobbigt att bara sitta här och vänta.

Jag hoppas innerligt på det bästa.

En vecka...

...har passerat sen vi fick beskedet att något inte stod rätt till.

Tankarna går runt och ju mer jag tänker på vad det kan vara desto mer oroar jag mig. Det är svårt att koppla bort tankarna när jag hela tiden blir påmind av min oro i kroppen. Det är en ond cirkel helt enkelt.

Jag känner att jag inte får gjort nåt. Jag har ingen ork, ingen aptit och ingen lust till nånting just nu.

Hur som helst så MÅSTE jag kämpa på och vara stark. Vara där för dig och för barnen. Jag ska finnas här som den trygghet ni behöver. Jag måste ta mig samman helt enkelt..... även om det inte är just: Enkelt.

Imorgon väntar CT och sen får vi avvakta vad resultaten säger. Ännu mera väntan alltså. Väntan är nog det värsta just nu.... Väntan och att inte veta.

Nu ska jag se om jag kan ta tag i hemmet och fortsätta fixa här hemma så du slipper tänka på det när du kommer hem.

Jag älskar dig Emma, NU och för ALLTID!

Nu blogg...

...många tankar.

Vi var ute och åkte med bilen. Du körde och jag satt på passagerarsidan. Vi hade varit på bio för att skingra tankarna lite. Det behövs ibland.

Jag försöker att inte visa nåt om hur jag känner, försöker vara stark och att vara din trygghet. Jag tittar ut igenom sidorutan och försöker att tänka på något annat men tankarna kommer tillbaka direkt. Du märker hur jag tittar ut genom rutan och undrar vad det är.
-Ingeting, svarar jag utan att vända på blicken.
-Vad tänker du på?? Undrar du.
-Nä, inget speciellt. Jag tittar bara lite inåt skogen om jag ser några djur.

Sanningen är något helt annat. Jag tänker massor. Massor av hemska tankar som jag inte kan vifta bort. Att jag inte vänder blicken mot dig är för att mina ögon är fyllda utav tårar. Jag är rädd.... jag är jätterädd.... Jätterädd för att mista dig. Alla tankar på om att ifall.... Det får bara inte vara så. Jag vill inte visa mig svag inför dig. Jag vill vara ditt stöd, din styrka och trygghet. Jag kämpar allt jag kan för att inte visa det. Inom mig är jag dock skräckslagen..

Din 30-årsdag var inte alls vad vi hade hoppats på. Ett ovisst besked från läkaren... en remiss till ct.... och tusentals frågor utan svar. Hela min värld har vänts upp och ner. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Ovissheten är det värsta just nu.

Jag älskar dig. Jag vill leva resten av mitt liv med dig och jag hoppas verkligen att det är många år kvar.