onsdag 9 november 2011

Bruna bönor

Ja Freja uppskattade bruna bönor. Kom på henne i köket med en sked i handen. :)


Nu så...

Har övergett min blogg på blogg.se

De vägrar att ordna så man kan blogga från sin Androidlur.

Så nu går det iallafall att uppdatera från mobilen. Fantastiskt.

Dubbelt firande igår...

Ja igår så firade jag och Emma dubbelt upp.

Det var min och Emmas 4-årsdag.

Dessutom ringde läkaren och berättade att det EJ är en tumör. Ni anar inte hur lättande det kändes att höra.

Och till min älskade underbara Emma. Jag älskar dig!! Tack för dessa undebara 4 år.

måndag 7 november 2011

Kan ej sova...

Ingen ro i kroppen. Under morgonen kommer doktorn ringa och lämna nån
typ av besked. Så mycket tankar nu att jag inte kan sova...

Håller tummarna.

söndag 6 november 2011

Fortfarande utan svar...

CTn är avklarad och nu väntar vi på ett svar. Svaret kunde dröja nån vecka sa dom. Olidligt långt anser jag.

Jag pratade nyss med mina stora barn över telefonen. Jobbigt att hålla humöret uppe och ändå försöka förklara varför vår helg tilsammans blev inställd. De är dock väldigt förstående mina underbara barn. Jag försökte förklara att Emma hade ont i magen och att doktorn hade undersökt henne och tagit lite prover men inte visste vad det var.

Just nu känner att jag inte har nån energi över till nåt.

Skriver nog mer sen..

Sjukhuset...

Sitter i väntrummet nu. Emma är inne på CT-röntgen. Jag hoppas att det går bra.

Denna väntan och att vara helt ovetande tar på psyket. Jobbigt att bara sitta här och vänta.

Jag hoppas innerligt på det bästa.

lördag 5 november 2011

En vecka...

...har passerat sen vi fick beskedet att något inte stod rätt till.

Tankarna går runt och ju mer jag tänker på vad det kan vara desto mer oroar jag mig. Det är svårt att koppla bort tankarna när jag hela tiden blir påmind av min oro i kroppen. Det är en ond cirkel helt enkelt.

Jag känner att jag inte får gjort nåt. Jag har ingen ork, ingen aptit och ingen lust till nånting just nu.

Hur som helst så MÅSTE jag kämpa på och vara stark. Vara där för dig och för barnen. Jag ska finnas här som den trygghet ni behöver. Jag måste ta mig samman helt enkelt..... även om det inte är just: Enkelt.

Imorgon väntar CT och sen får vi avvakta vad resultaten säger. Ännu mera väntan alltså. Väntan är nog det värsta just nu.... Väntan och att inte veta.

Nu ska jag se om jag kan ta tag i hemmet och fortsätta fixa här hemma så du slipper tänka på det när du kommer hem.

Jag älskar dig Emma, NU och för ALLTID!